Samtycke

I personuppgiftslagen definieras samtycke som varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne.

Ett samtycke ska vara:

• individuellt
• frivilligt
• särskilt

Samtycket ska vara individuellt. Det ska alltså vara den registrerade själv som med egen vilja godtar behandlingen av personuppgifter. Det räcker inte att till exempel en förening för sina medlemmars räkning godtar behandling av personuppgifter.

Att ett samtycke ska vara frivilligt kan sägas innebära att den enskilde i praktiken måste ha ett fritt val att avgöra om hans eller hennes uppgifter ska få behandlas.

Här måste den personuppgiftsansvarige göra en bedömning av läget. Samtycke kan ju vara en förutsättning för att den registrerade ska få något som han eller hon önskar eller behöver. I de flesta fall vållar inte kravet på frivillighet några bekymmer utan den enskilde får, efter att ha fått information om behandlingen, själv ta ställning till om han eller hon accepterar den för att till exempel erhålla en vara eller tjänst. Konsekvensen av att man inte samtycker kan bli att man inte får varan eller tjänsten.

Läs mer på IMYs (tidigare Datainspektionens) webbplats